Utveckling av återbruk i Program Lyftet
Återbruksprocessen i Program Lyftet
Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp och genererar mer än en än tredjedel av Sveriges avfall. Mycket av det som slängs håller en hög kvalitet och kan fortsätta användas. Genom att öka återbruket och materialåtervinningen av byggprodukter kan man avsevärt minska branschens klimat och miljöavtryck.
Återbruk bidrar till att minska både uppkomsten av avfall och minskar CO2 utsläpp. Tillverkning av nya produkter och material är resurskrävande och genererar många gånger stora CO2 utsläpp. Detta kan man läsa mer om på CCBuilds hemsida.
CCBuild, Centrum för cirkulärt byggande, har utvecklat verktygen som både Vestia och Mölndals stad använder i återbruksarbetet i Lyftet.
– Vi måste förstå att det lilla är det stora. Vi kan inte längre vända bort blicken och tänka att vi är för små för att göra skillnad. Medvetenheten ökar. Nu är vi många som gör allt fler bra insatser för miljön och sammantaget så ger det resultat. Många gånger drivs hållbarhetsarbetet i byggbranschen av eldsjälar. Men vi ser mer och mer och i allt snabbare takt att fler börjar förstå att detta snart kommer vara en hygienfaktor. Däremot behöver lagstiftningen ses över något som jag tycker går för långsamt. Den hänger inte riktigt med och då skapar det hinder emellanåt.
En del händer ändå en del på den här fronten. Fr o m 1 aug 2020 ändrades reglerna i PBL om avfall. Kontrollplanen ska inte bara innehålla vilket avfall som uppstår den ska också omfatta vilka byggprodukter som kan återanvändas. Dock finns ännu inga lagkrav att följa upp att återbruket utförs. Men det kommer säkert att komma.
Fler och fler både beställare och entreprenörer börjar sätta mål för återbruk som ska följs upp. Vi ska komma ihåg att återbruk är också en åtgärd i att minska sina klimatutsläpp som många företag och kommuner idag har satta mål för. Samtidigt som PBL kraven skärptes kom också avfallslagstiftningen med obligatoriska krav på att sortera ut bygg- och rivningsavfall i åtminstone sex fraktioner: trä, mineraliskt avfall (betong, tegel, klinker, keramik eller sten), metall, glas, plast och gips. Lagstiftningen kommer med all säkerhet att fortsätta skärpas så det gäller att vara förberedd och redan nu skapa rutiner som uppmuntrar och underlättar återbruk i projekten.
Många års livslängd kvar
I Lyftet ställde Vestia tidigt frågan om återbruk, mycket av materialet såsom installationerna, kök, toalettstolar, handfat och dörrar man stötte på i demonteringen i skolorna hade många års livslängd kvar. Gabriella Casselgård, projektledare i Lyftet, Mölndals stad och hennes chef uppmärksammade detta då Mölndals stad har flera miljömål som tydligt pekar ut att vi ska återbruka. Exempelvis är ökat återbruk av byggmaterial ett av de 11 klimatlöften som Mölndals stad antagit i den gemensamma kraftsamlingen Klimat 2030 som alla 49 kommuner i Västra Götaland står bakom.
– Vi har lärt oss genom att göra. Ingen av oss hade så mycket kunskap när vi började, utan vi fick prova oss fram. Tack vare ett stort engagemang och samarbete i projekten och inte minst med många av förvaltningarna i Mölndals stad har vi nu börjat hitta ett arbetssätt som fungerar.
Vi börjar att lära oss vad som är effektivt att återbruka. Vilka produkter som sparar mest pengar och CO2 och vad andra är intresserade av att köpa. Undertaksplattor är en eftertraktad återbruksprodukt. Likaså storköksutrustning, utslagsvaskar och ståltrappor. Toalettstolar och handfat av porslin gör stor skillnad när det återbrukas eftersom det går till deponi om det slängs. Vi minskar ju både resursförbrukning och utsläpp genom att använda dem igen säger Cecilia och Gabriella i kör, och det är minimalt med kvalitet- och funktionsrisker med att återbruka dessa produkter.
Genom registrering av produkterna i CCBuild kan man konstatera att vi i Lyftet sedan april i år möjliggjort en besparing på ca 6,5 ton CO2 Det motsvarar uppvärmning av sex villor på 140 kvm under ett år. Siffran är lågt räknad och bygger på det underlag som per idag finns i CCBuild för produkterna. Många produkter som är registrerade i CCBuild har inte per idag ett framtaget CO2-värde. Att ta fram dessa värde är ett pågående arbete och mer och mer kommer hela tiden
Vilka råd har ni att ge andra? Hur får vi fler att aktivt arbeta med återbruk?
– Mycket handlar om att öka kunskapen, säger Gabriella. Att man har ett öppet sinne och vågar prova, och att man delar med sig av sin kunskap inom och mellan projekt. Man måste vara ute i god tid och det är viktigt att hela teamet är införstådda med arbetssättet för återbruk.
– Vi behöver inte fler pappersprodukter, det finns gott om strategier, rutiner och processer, menar Cecilia. Nu behöver flera av oss tillsammans börja göra. Kavla upp ärmarna och ge oss ut i verkligheten! Inte sitta och vänta på att olika krav, direktiv eller eftersläpande lagstiftning ska göra jobbet. Det måste vi själva göra tillsammans i branschen
– Man behöver faktiskt inte vara bra för att börja. Men man måste börja för att bli bra. Vi har enorma utvecklingsmöjligheter i branschen och tillsammans kan vi påverka – både lagstiftning och miljö. Det spelar ingen roll om man är beställare, entreprenör eller annan aktör så kom igen ut och GÖR.
Bilden är från Återbruket Kikås där Mölndals stad lägger ut produkter till försäljning eller mellanlagrar det som kan användas internt inom kommunens projekt. Här har några av Mölndals stads eldsjälar inom återbruk radat upp sig.
Bakre raden från vänster: Andreas Svendsen, Miljöstrateg, Anders Göransson, Projektsamordnare, Kristoffer Jonsson, Koordinator. Främre raden från vänster: Gabriella Casselgård, Projektledare, Cecilia Hornö Eriksen, Hållbarhetsansvarig, Malin Grinneland, Projektsamordnare.